Framtidens livsmedelsförsörjning.

                                                  Framtidens livsmedelsförsörjning

I takt med klimatförändringar och den säkerhetskris i vårt direkta närområde så behöver vi rätt så raskt komma på en lösning som är hållbar för framtidens livsmedelsförsörjning. Folk måste ha råd med maten även om man inte är någon rik krösus. Butikshyllan måste kunna erbjuda näringsriktig kost även på den billigare avdelningen. Hur löser man den ekvationen?

Genom en hög andel av inhemsk livsmedelsproduktion. Helst borde man satsa på 100% inhemsk produktion men det är nog inte så realistiskt men minst 85% - 90% borde vi ha som målsättning att producera själva inom Sverige. 

Ökade handel med de nordiska grannländerna bör också uppmuntras. Vid gränserna kan det vara mer klimatsmart att importera varor från Norge,Danmark eller Finland. Om man tänker på transporten i antal mil. Ju färre transporter och ju kortare dessa är desto bättre för klimatet.

Man bör även fundera på hur man utformar framtidens bostadsområden. Bör man kanske bygga dem så att de erbjuder möjlighet till den som bor i området att odla en del av maten själv. Bör prydnadsträden ersättas med fruktträd så att invånarna kan skörda frukten? Kanske ska man plantera bärbuskar istället för rosenbuskar?

Jägaren bör nog få det lättare att få ut viltkött till konsumenten. Viltkött är bättre för klimatet än stora köttgårdar som producera kött i industriliknande anläggningar. Det borde med andra ord säljas mer viltkött i butikerna. Det blir dyrare pris men vi bör ändå minska på köttkonsumtionen så det kanske inte blir så dyrt i längden.

Säsongsanpassa konsumtionen av frukt och grönt. Är det logiskt att vi i Sverige kan odla en tomat i januari utan växthus? Nej just det. Då kanske det inte borde ligga en massa färska tomater i grönsakshyllan heller under kalla och mörka januari. Det som borde ligga i hyllan är kål,rotsaker,vintersallad,groddar,äpplen och päron som odlas och skördas i Sverige under hösten och som klarar en långvarig lagerhållning. Andra frukter och grönsaker får man gå till frysdisken för att hitta. Det är klimatsmart. 

Förr fanns det knappt några färska grönsaker och frukter under vintern. Man fick nöja sig med saft och sylt. Inläggningar var också populära som konserveringsmetod. Gurkan man skördade i augusti eller september kunde som inlagd ätas till steken vid allhelgonamiddagen. Det bästa vore om vi kunde återgå till den rutinen men i modern tappning. 

Sen bör vi minska på matsvinnet. Helst till noll men åtminstone till en så låg procent som möjligt. Finns det mat man kan själv sluta handla rent av då man ändå inte äter upp hela förpackningen innan maten blir för gammal? Köper man storpack av någon kan man frysa in mindre portioner av varan. De mesta vi äter och dricker går att frysa in utan att kvaliteten försämras. 

För att man ska kunna öka på den inhemska produktionen behövs det lantbrukare. Men som lantbrukare behöver man ha rätt förutsättningar till att ha lantbruk. Det behövs relativt billiga drivmedel till maskinparken. Det behövs relativt billig el till djuranläggningarna. Många gårdar lägg ned pga för dyr el och för dyra drivmedel. Dessutom får inte lantbrukaren en tillräckligt stor andel av det faktiska slutpriset. Det går inte runt helt enkelt. Och till slut räcker inte intresse och engagemang till för att det ska känna meningsfullt.

Politiken är den delen av samhället som har makt nog att ge de förutsättningarna  som bonden vill och behöver ha för att fortsätta med sin verksamhet. Frågan är om politiken vill nog mycket ge dessa förutsättningar. Det verkar lite trögt ännu så länge.